Kvarnverksamheten

Alfta elektriska kvarn uppfördes under tidigt 1910-tal. Anläggningen var under en tid den enda större kvarnen i socknen och användes av bönder från vida omkring. Kvarnen var i drift fram till sent 1970-tal. Nedersta våningens östra halva inrymde ett kraftverk som försåg både kvarnen och omnejd med elektricitet. Ursprungligen fanns det bara en dörr med tillhörande brokvist. Numera finns det två ingångar på framsidan. Tyvärr har brokvisten försvunnit. På baksidan fanns det en lång stenkista där vattnet från turbinerna släpptes ut. Den är dock begravd under jord.

Under vinterhalvåret maldes det mycket djurfoder. Mjölnare Karlssons bostad skymtar till vänster.

Konsumtionsföreningen (Bond-Konsum), Elimkapellet (missionshuset) och kvarnen. I förgrunden sträcker sig en stenkista.

Flygfoto från 1953. Källa: digitaltmuseum.se

Mjölnare

Emil Karlsson vara kvarnens första mjölnare. Till höger är han avbildad framför kvarnen med prydliga mustascher, vit mössa och förkläde. Bilden kommer från ett gratulationskort som han hade skickat till en väninna.

Johan Norlin tog över verksamheten 1929. Han var 32 år och hade redan femton års erfarenhet som anställd inom kvarnbranschen. Främst från Sunnerstaholms Kvarn- & Kraftverk (Bollnäs) där han hade arbetat en längre tid.

​Anders Eks opublicerade självbiografi "Agitatorminnen" omnämner "mjölnaren i Alfta kvarn". Syndikalisterna anordnade demonstrationer i Hälsingland under strejken 1931. Johan Norlin var en sympatisör som skänkte mjöl till gröt när de agiterade i Alfta.

Johan Norlin var 74 år gammal när han dog 1971.

Brodern Erik Vilhelm Norlin blev kvarnens sista mjölnare. Han var också duktig på att vässa liar. Det stod en ställning med slipsten på baksidan av kvarnen.

Erik Norlin dog vid 71 års ålder strax efter julen 1981. Troligen förkortade de betningsmedel som användes inom kvarnverksamheten hans liv betydligt. Han var enligt uppgift periodvis helt rödfärgad av Panogen som innehöll kvicksilver som aktiv substans.

Emil Karlsson.

Elektricitet i byarna

Vid sekelskiftet spreds intresset för elektriskt ljus på landsbygden. Bonden Jon Jonsson var en pionjär som tidigt insåg potentialen i den nya teknologin. Han beslöt sig för att bygga ett eget kraftverk med kombinerad kvarn: Alfta el. kvarn. En kraftstation i Älvkarhed stod som förebild.

Byggmästare Jonas Holm från Alfta anlitades för att genomföra projektet. För att få rätt fallhöjd sprängdes en berghäll, ett stort arbete som lockade många betraktares nyfikenhet. Virket togs från Jon Jonssons skogar i Galven och förädlades på hans eget sågverk i Holmo. Därefter kördes det till Alfta med häst.

​Den första högspänningsledningen drogs hela vägen till hans hem, Erik-Andersgården i Önneberg, nästan sju kilometer från kvarnen. Arbetet började hösten 1910. Tre personer arbetade på ackord med att resa stolparna.

Kraftverket i Alfta kvarn slogs på den 17:e januari 1911. Jon Jonsson var på plats vid kvarnen. Hans familj var de första att bevittna när strömmen nådde bostadshus, ladugård och stall. Det gav upphov till storögd förundran och kulminerade i spontana applåder. Jon fick dock inte åtnjuta frukterna av sig verk särskilt länge. Han insjuknade under våren och avled i juni 1911.

Avtal med kraftbolag

År 1947 upprättades ett servitutsavtal mellan Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolag (ASEA) och Voxnans Kraftaktiebolag (VKAB). Det framgår i avtalet att ASEA är ägare till Kyrkbyn 30⁵⁴ (den intilliggande dammanläggningen) medan VKAB ägde kvarn- och bostadsfastigheten Kyrkbyn 30⁵⁷. I avtalet förband sig VKAB att utan ersättning "för all framtid" bibehålla transformatorstationen i turbinvåningen, och att ASEA:s personal skulle äga tillträde till denna samt att de ägde tillträde till fastigheten för skötsel och tillsyn av dammar. Dessutom fastslogs att ASEA hade rätten att reglera vattnet i Voxna älv "efter gottfinnande". Vidare utgick en årlig ersättning på 200 kr för att, återigen, "för all framtid" disponera maskinsalen i nedre botten i kvarnens östra avdelning. ASEA avsåg att använda utrymmet som lagerlokal för elektriskt material.

Året därpå, 1948, tecknades ett köpeavtal där VKAB sålde fastigheten Kyrkbyn 30⁵⁷ till Johan Norlin. I köpet ingick kvarn, kvarninventariet, boningshus och uthus. Allt i befintligt skick. Däremot ingick inte vattenrätt eller inventarierna till kraftstationen, vilka omfattade turbinsumpar med tillbehör, generator och ställverk samt transformatorstation. Johan Norlin tog också över servitutsavtalet som upprättats året innan. Det överenskomna värdet, köpeskillingen, var 55 000 kr.

Alfta bordtennisklubb

Alftas bordtennisklubb hade sina lokaler på andra våningen i kvarnen. Mjölnarsonen Tord "Spiken" Norlin var en framstående idrottsgestalt som ofta deltog på bordtennisklubbens möten. Han hade inte bara tur i spel utan också i kärlek och fann sin hjärtevän i dessa lokaler. Han befann sig på hemmaplan, men även hon var hemmahörande i Alfta. Hon arbetade på Bond-Konsum som bokstavligen låg ett stenkast från kvarnen.

Mjölnarsonen Tord "Spiken" Norlin jobbade på järnhandeln i Alfta.

Kommunens verksamhet

Kort efter Erik Norlins bortgång 1981 gick kvarnen och mjölnarbostaden upp till försäljning. Det visade sig att Ovanåkers kommun hade förköpsrätt vilken kommunen också utnyttjade. Köpeskillingen var 240 000 kr och kommunen ägde tillträde till fastigheten 1/3 1984 enligt kommunfullmäktiges protokoll 30/1 samma år. En stor del av maskinparken avyttrades i samband med att kvarnverskamheten upphörde. I ett brev till kommunen från Sparbankernas fastighetsbyrå framgår det att Tord Norlin förbehöll sig rätten att sälja inventarier fram till 30/6 1984. I brevet listades följande maskiner:

1 st betningsmaskin
2 st kvarnar komplett med motorer och pådrag
1 st utblåsningsfläkt med motor
1 st rensmaskin komplett med motor, pådrag och trumma
2 st elevatorer komplett med motorer
1 st kättinghiss med motor
1 st kross
2 st skalmaskiner
1 st valssikt
1 st grynkross
1 st slipstensställning med motor

Några av de äldre maskiner såldes dock aldrig eftersom de var omoderna när kvarnen skulle säljas.

Kommunen använde kvarnen och mjölnarbostaden för verksamhet som riktade sig till socialt utsatta människor. I folkmun kallades de för "Kvarngänget" eller "Björnligan". De hade främst som uppgift att sköta underhåll och reparationer av grönområden och fritidsanläggningar runt Kyrktjärn. Mjölnarbostaden har fungerat som omklädningsrum, fikarum och övernattningsplats. Även brandövningar har arrangerats i bostaden.

Alfta från ovan. Kvarnsveden i förgrunden. Följ forsens södra flöde till höger så ser du kvarnens västra gavel.

Flygfoto från ungefär samma vinkel som ovan. Från Axel Eliassons Konstförlag 1920-1930. Källa: digitaltmuseum.se

Alfta kvarn är utrustad med två stenpar.

Sikten som står på tredje våningen.

Kvarnens framtid

Kvarnen och mjölnarbostaden är numera i privat ägo sedan kommunen sålde fastigheterna 2013. Sedan dess har en smidesverkstad inrättat sig i maskinhallarna i byggnadens östra del (den högra ingången) och en liten butik öppnat i den västra delen (vänster ingång).

Alfta kvarn februari 2014.